Erland Stjernkors' recepter

Har i dagarna förbryllats oerhört över en av Topelii noveller. Dessutom inspirerades jag så till den milda grad att jag beslöt mig för att göra en liten hustavla av den.

Något vackert

Det finns en tid för polemik, men den tiden är inte i dag. Låt oss just nu i stället rädda något vackert!

En gömd skatt

Himmelriket är likt en skatt, som har blivit gömd i en åker, heter det visst. Tänk om du skulle få höra om denna åker, då skulle du jaga den med all din kraft. Denna åker är Kyrkan!

Som uppvuxen i en väckelserörelse har jag fått uppleva glädjen över att få samlas med kristna bröder och systrar. Att sitta i kyrkbänken med jämnåriga är en svåröverträffad upplevelse. Vi delar samma tro, vi har samme Herre.

Dessa samlingar då kyrkan är full med unga och gamla är dock en onaturlig företeelse. Tyvärr är Finland inte det land där vi har så många uppriktigt troende på varje ort att kyrkorna varje söndag svämmar över. På denna punkt blir jag dock gärna motbevisad!

Den tomma katedralen

Problemet uppstår söndagen efter den stora evangelifesten på bönehuset, då du blivit så inspirerad att du vill ta del av Guds gåvor i hans Kyrkas hägn. Och så ekar kyrksalen så tomt och stort. Allt liv tycks ha stannat utanför. Den ensamma ungdomen har svårt att finna någon under 80-sträcket. Hela förra våren kämpade jag med detta. Långa bilfärder till den församling som jag upplevde att ännu förkunnade Guds ord - och så gapar den tom. Den underbara psalmen lyfter aldrig riktigt, kyrkans förbön är inte fullt så trosviss och syndabekännelsen tycks vara det enda som drar nytta av stämningen.

Men så... Ett bekant ansikte strax innan högmässan skall börja. Hela mitt inre tycks svälla över av lycka. Min gode kamrat stiger över tröskeln och han sätter sig bredvid mig. Ingen prat behöves, nu råder i stället andakt. Och vi vet ju var vi har varandra - samma tro och samme Herre.

Det är inte lönt att klaga. Om ett hus rasar så kan det bero på två orsaker, byggstenarna eller byggnadsmästaren. Låt mig försäkra dig om att det inte är något fel på Mästaren. Igenom tvåtusen år har ritningen för Kyrkan varit välgrundad i Ordet och Sakramenten, och än står hon fast - trots att tiderna stormat. Denna byggnads fall beror endast på stenarna.

Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. (1 Petr. 2:5)

Lovets offer

Att liturgin är underbar, det är ett faktum. Om det råder en annan åsikt hos dig får du antingen gå din väg, sörja över den döda tron och uppsöka frikyrkorna. Eller också kan du försöka lära dig den, såsom den har varit och förbliver. I det liturgiska samspelet har Guds församling i alla tider kommunicerat med sin Herre. Det är en förnimmelse av det eviga gudstjänståret som evigt varar inför Lammets tron. Det är Bibelordet gjort levande och satt i en tydlig kontext.

Det finns en tid för polemik, men den tiden är inte i dag. Det finns också en tid att lära sig liturgi, den är i dag om du så vill (men inte i denna text). I dag är tid att rädda något vackert. Och jag har en lösning.

Ta en vän till kyrkan! Kyrkan är ju gemenskap. Tillsammans kan ni då fundera på vad de olika elementen i gudstjänsten betyder. Vidare kan ni göra prästen till den lyckligaste på jorden och fråga honom om vad hans kära kyrkorum bjuder på för symboler. Ni kan sjunga Herrens ära tillsammans med kyrkan i alla tider.

Min själ skall lova Herran,
mitt hjärta prisa hans namn.
Han är från oss ej fjärran,
han sluter ej för oss sin famn.
Vår synd han oss förlåter
och helar all vår brist,
med nåd oss kröner åter
och frälsar oss förvisst.
Vår ungdomstid han mättar
med fröjder utan tal
och ålderns börda lättar
och hjälper oss i dödens kval.

Ta en vän till Kyrkan!

Herrens usle och friköpte
Samuel Erikson

I stället för appar - Epilog

Verkligheten kallar

Det finns en hel uppsjö av appar till telefoner som ersätter verkliga saker. Virtuella tändare, tärningar, ölstop och (hemska saker!) toalettpappersrullar. Vad i hela friden är det egentligen vi håller på med?

Visst skapar vi som bäst en helt ny samhällsordning genom internet, gamla dygder och kunskaper förbyts och blir överflödiga. Inte ens Österbottningar kan längre bygga sina hus själva längre. Vi lär oss inte längre hantverk och vi kan bara fortsätta drömma om att någon skulle kunna katekesen utantill. Ut med den gamla byrå som farfar snidade i tjugo långa år för att ge åt sin älskade son som skattade den som oersättligt. In med det nya, IKEA-möbler som massproducerats för att effektivera allt och alla. Jag vet inte vem som har bakat bullen jag äter - troligen ingen, en maskin.

Billig sprit, billig hylla. Snabb mat, snabb bil. Stora muskler, mycket pengar. Ny kunskap, nya dygder. På inget sätt är jag emot alla dessa saker, jag tycker bara att vi borde stanna upp för att tänka efter. Vårt samhälle är i förändring, det kan jag ju se hur enkelt som helst. Jag som är uppvuxen i internet-generationen ser vartåt det verkar barka. Nej, allt var inte bättre förr! Och samtliga av dessa mina skrifter överdriver, men poängerna kvarstår.

I farans stund, när björnen ryter, då kan han inte programmeras, där är det bättre med ett riktigt gevär. För att skydda oss från regnet måste vi trots allt ha ett paraply. Och i när dödens timma når oss, då hjälper bara korset!

Faktum är att världen är ganska intressant

I stället för appar - Del 4

Nyhetsförmedlingens syfte

Två scenarier, 1: Du vaknar upp ur din brokiga nattsömn med hörlurarna virvlade runt hela din kropp, du vänder dig i diset och plockar fram din iPad och börjar surfa runt på olika nyhetssajter, vad har egentligen hänt i världen? är din fråga, ju längre bort desto bättre.

Eller 2: Solen stiger över Kristinestads socken. Åter en dag har grytt av Herrens nåd, och du drar undan gardinerna och känner havets bris svalka ditt ansikte. Allt som betyder något finns egentligen här och nu, hustrun, ungarna, huset, vännerna och arbetet. Men så kommer hunden springande med morgonens tidning, Sydösterbotten, eller Sydin som den alltjämt kallas i folkmun är ännu rykande färsk och doftar trycksvärta.

Eftersom det inte är bråttom någonstans sätter du dig ner och läser en god stund, med kaffet och kanelbullen på bordet bredvid. Så läser du att din avlägsna släkting från Henriksdal skall gifta sig, det var väl roligt! Dessutom står det att Kössin-hallin skall stängas, förargligt! I söndagens gudstjänst predikar någon som heter Granlund, det skall bli intressant! Till sist står det om att stora oväder är att vänta, som vanligt, bäst att vara redo för utryckning, tänker du, som van frivillig brandkårist.

Själv prenumererar jag numera på tidskriften Turun Sanomat, en innehållsrik tidning som hjälper mig veta vad som är på gång i landskapet, liksom det även lär mig att hantera det finska språket. Av samma orsaker har jag numera en liten radio på mitt bord. Hur bråttom är det med nyheterna egentligen? Jag kan inte annat än hålla med om Åbo underrättelsers underbara valspråk: livet är lokalt.

Din stuga?

Dyrbar underhållning

Hela kulturvärlden är i gungning tack vare den fria information som internet bidrar med. Jag vet att det är en ganska invecklad historia och att också CD-producenter alltid dragit artister vid näsan. På något sätt vill jag ändå tro att moderna strömmningstjänster alltjämt bidrar till ett sämre klimat för konstnärer.

Professionella skådespelare som jag träffat bedyrade att de aldrig någonsin skulle ladda ner en film. I en så tuff bransch är varje såld film ett steg i rätt riktning. Det handlar inte bara om de konkreta pengar som dras in, utan om så mycket annat. Vilken uppmärksamhet säljsiffrorna får, blir det alltså en fortsättning eller inte. Det handlar om filmförlagens inkomster, har de råd att fortsätta betala lön åt skådespelare om filmen säljer dåligt? Troligen inte.

Numera har branschen hunnit upp, sägs det. På Spotify och Netflix betalar man ju för musik och film. Utan att vara desto mer insatt i de faktiska siffrorna så vill jag bara konstatera några enkla fakta. 9,90 € i månaden för så mycket film eller musik man någonsin kan drömma om - kan det verkligen vara sant, ger det den utdelning till konstnärerna som de är värda?

Själv vill jag understöda den lokala konsten och kulturen, den är bra att ha. Nej, rättelse, vi måste ha den! Winston Churchill lär ska ha frågat sig när man föreslog nedskärningar i kulturbudgeten i krigstid: then what would we defend? Jag vill delta när jazzband spelar på krogen, se på teater och konstutställningar, lyssna och understöda Åbo Filharmoniker och så mycket mer. Ju mer sällan man gör sådana saker, desto mer speciella blir de! Och har jag inte råd så är jag hellre utan - inte har det dödat någon att ha tråkigt (det föder faktiskt kreativitet).

Det går faktiskt att underhålla sig själv...

I stället för appar - Del 3

Översätt med Google, eller med hjärnan

Hur är det då med rättstavning och främmande språk, där har väl ändå internet en stor fördel? Jo, det är klart att det har. Men det har kunskap också!

Sedan urminnes tider (eller kanske sedan Babels torn) har det varit en stor dygd att tala flera språk. På de olika språken kunde man sköta diplomatiska relationer, idka handel i olika delar av världen och givetvis förföra kvinnor från både öst och väst.

Nåväl, numera talar vi engelska. Under mina studier i det antika språket Koine-grekiska (på vilket Nya Testamentet skrevs) har jag kommit att märka både det ena och det andra. Plötsligt förstår jag varför svenskan ser ut som den gör, för att inte tala om engelskan. Något av språkens väsen kommer till uttryck på ett sätt som en översättningsmaskin aldrig kommer att lära ut.

Själv kämpar jag som bäst stenhårt med att lära mig finska. Av så många orsaker att jag inte riktigt vet var jag skall börja. Men att tala ett språk innebär på något sätt frihet. Banden till ordböcker, blyghet och missförstånd kapas av och ersätts med band - måhända omöjliga att bryta - till människor som du aldrig skulle ha ens förstått innan. Plötsligt kan du göra en betydelsefull ordväxling, idéväxling och känsloväxling med en annan människa. Därför tänker jag lära mig språk.

Ad fontes, för en djupare förståelse.

Man lär så länge man letar

Kanske är du som jag när du skall till ett ställe du aldrig varit på förut? Att när du är på väg någonstädes tar du den ungefärliga riktningen du vet att du behöver, för att när du närmar dig slå upp en karta via din smarttelefon och således hitta rätt. Nej men, jag glömmer igen, jag har ju ingen smarttelefon längre!

Denna glömska har satt mig i de mest märkliga situationerna denna vår och sommar. Ställen som jag tänkte att var lätta att hitta visade sig vara nog så svåra. I mitt kära lite Österbotten har jag varit nära på att tappa bort mig nog så många gånger. Visst hittar jag väl runt, men exakt till rätt ställe, det är en annan sak.

Att vara på väg mot en viss plats och sedan konstatera att man inte hittar vägen, må det sedan vara körandes i en bil, promenerandes eller cyklandes (eller för all del skateboard, om det så behagar) gör en villrådig. Har man sedan ingen karta på sig eller i närheten finns det ofta människor att fråga, och tro mig att baramagafarbrorn som klippte gräsmattan i Esse blev glad över att en ”turist” som jag frågade om vägen.

Resor har alltid handlat om människomöten, så vill jag att det skall förbli, därför använder jag inte längre GPS. Att sitta på lokalbussen i Björneborg och inte vara helt säker på att du åker åt rätt håll och därför frågar chauffören, det är hur trevligt som helst! Det ligger outplånlig kunskap bevarad i det urgamla ordspråket: det är vägen som är mödan värd.

Också den allra tuffaste kan njuta av sällskap.

I stället för appar - Del 2

Ode till papper och penna

En av de mest använda appar på min telefon var anteckningar. Jag använde den till det allra mesta. Om jag behövde minnas ett tal, en fras, en mening eller en lista - eller för den delen om jag skrev en text - då åkte anteckningarna fram. Eftersom det inte är en så stor fröjd att skriva på min Nokia så har jag gått över till papper och penna.

Låt mig först påstå en sak. Det är underbart med papper och penna! På något sätt har det alltid varit grundläggande för mycken mänsklig kommunikation, kultur och kunskapsförmedling; att kunna skriva ner saker och ting. Samhället är förvisso i förändring och i och med digitaliseringen av allting behöver inte gemene man längre lära sig att skriva för hand, egentligen.

Och visst ser jag möjligheterna i att barnen lär sig skriva på dator innan de lär sig att skriva för hand. Om dagen kommer då varje 10 åring kan programmera det program det behöver så har vi nått en ny nivå av problemlösning som vi aldrig tidigare har drömt om.

Men jag vill inte lösa de problemen. Jag vill sitta och slita mitt hår, förädla min handstil och således motorik, göra små anteckningar som verkligen består av något fysiskt. Ja, tänk själv, hur ädelt känns det inte när någon skriver ett brev med egen penna? Som Paulus gjorde, som älskare i alla tider har gjort, och inte minst som du och jag ännu stundtals gör. Rädda handskriften!

Att kunna skriva är en uråldrig dygd - låtom oss icke sluta med det!

Riktiga minnen eller ordentliga bilder

Selfies. På något sätt ger de uttryck för så många av dagens ideal. Det skall vara en snabb och lättsmält bild, gärna en aning sexuellt laddad, den skall visa mitt sinne för stil samtidigt som jag ser ut som en tänkare. Den föreställer mig själv.

Nog har även jag tagit självporträtt i mina dagar - säkert fler än många andra - och inte skäms jag för det. Det har varit min avsikt och mitt stora nöje att dokumentera hur jag har klätt mig under det att mitt klädintresse vaknade. Numera har jag börjat se dessa självporträtt som en kulturdödande och egocentrisk rit som förstummar samveten och ögonlober.

Nåväl, nu får det räcka med polemik. Min poäng är bara det att jag tycker att man borde rikta kameralinsen utåt, det händer ofta ganska mycket intressant runt omkring dig. Ett fint talesätt lyder: för all del, ha på dig hörlurar - då världen inte längre kan erbjuda dig något.

Dock tycker jag här att foton inte är en absolut vital del av den mänskliga existensen. Själv äger jag en riktigt ordentlig bjässe från 2009 som tjänar mig väl då riktigt viktiga minnen måste förevigas. Men nog är det oerhört befriande att inte ha med sig någon kamera, kanske det harmar en gnutta först. Men att leva i nuet, att se något vackert och endast bevara och begrunda det i sitt hjärta, alldeles såsom jungfru Maria, den första julnatten, det är stort!

Vissa minnen bevaras bäst i hjärtat.

I stället för appar - Del 1

Sociala medier versus verkligt umgänge

Allt sedan högstadieåldern har jag varit närmast besatt av tanken att ha ett jobb som inte kräver någon internetuppkoppling. Vartefter åren gått har jag insett att det kanske är för mycket begärt. Under denna ungdomstids besatthet visste jag föga om facebook, instagram, twitter, snapchat och så vidare i all oändlighet.

Nu när jag känner till dessa ”sociala” medier kan jag bara konstatera hur mycket jag ogillar dem. Visst har de sina fördelar. Men det har droger också. Fördelarna kan du säkert räkna upp själv, och de är nog så många - det erkänner jag.

För min egen del tycker jag mig märka att ju mer jag är aktiv på sociala medier, desto mindre aktiv är jag i verkligheten, och vice versa. Snarare endast den senare nämnda vägen. När jag finner mig ensam och drabbad av någon sorts social apati, då aktiverar jag mig på sociala medier som ett substitut. De perioder jag umgås med mycket folk finner jag aldrig behovet av att yttra mig på internet - verkligheten duger bra.

Det blev givetvis extra tydligt för mig då jag första veckan utan smarttelefon gjorde min värnplikt. Jag kände mig totalt avskuren från omvärlden eftersom jag inte hade någon dator eller andra uppkopplingsmöjligheter. De första dagarna var rätt så chockerande, men efter dem har jag varit oerhört glad över att jag numera inte har någon telefon att smita till om samtalen blir tråkiga - det gäller hädanefter att dra sitt strå till stacken. Du har faktiskt ett ansvar i en konversation, den rullar inte på utan dina ansträngningar. Men det är värt besväret tusen gånger om!

Man behöver inte ens ha en brasa för att ha det trevligt, en annan person är allt som krävs.

Att veta eller att inte veta, det är frågan (när man inte kan googla)

För ett par veckor sedan kom jag och två av mina goda teologbröder att fundera på något, det var väl en historisk persons gärning eller något sådant (jag minns inte längre exakt, men det är oviktigt). Vi fann oss själva i en mycket skön situation, i okunskapens. Ingen av oss hade en blekaste aning, och ingen av oss ägde någon smarttelefon att bistå.

Hur länge sedan var det som du hamnade i en sådan situation? Säkert ganska länge sedan. Telefonen är ju alltid där, inte sant? När man gör sig av med sin telefon blir man plötsligt bra mycket dummare på en gång. Eller smartare.

Plötsligt tvingas man till kunskap och vetskap. Nu måste man komma ihåg gatunamn, viktiga årtal, personers födelsedagar och kyrkoåret, och all annan information som inte längre finns i din ficka måste flytta in i din hjärna. Till en början är det mäkta skrämmande, men rätt så belönande också. Tänk, du måste lära dig saker, så fantastiskt!

Dessutom blir källkritiken (den akademiska vetenskapens stolthet) mycket viktigare. Inte kan du längre säga: det står på Wikipedia att… Dan måste säga: Runeberg själv skriver…

Bildning genom böcker.

I stället för appar, prolog

Om hur iPhone blev till Nokia 108

Nu är det så att jag är uppvuxen med internet. Många fördelar har det fört med sig; gränslös information och kommunikation, samt underhållning och lärdom i mångt och massor. Ändå kom det sig för knappt ett halvår sedan att jag blev alldeles matt, trubbig och rent utsagt urled.

Det smakade inte mer, eller rättare sagt, det smakade illa. Och under dagarna i militären blev det till sist outhärdligt, varenda lediga stund spenderade jag ute på internet med min iPhone, och jag kunde inte slita mig. Då bestämde jag mig, det finns inget enkelt sätt för mig, jag är fast!

Under den följande permissionen köpte jag en ny telefon. Mitt enda krav var att den inte skulle ha internet, kosta vad det kosta ville. Billigt blev det, och ett av mina bästa köp någonsin. Nokia 108 kostade 29 € och jag har aldrig sett tillbaka. Inte en sekund!

I denna serie, som jag kallar för ”I stället för appar" vill jag nu beskriva hur mitt halvår utan smarttelefon har tett sig, var jag just nu står och vart vägen framåt bär. Tro mig, det har varit ett äventyr som saknar motstycke!

Inte lite ohyfsat heller, stirra ner i klockan dagarna i ända!

En Österbottnisk gentleman - Epilog

Bästa läsare!

Det har varit ett sant nöje att skriva om gentlemannens fröjder och behag, jag tackar er hjärtligt att ni velat läsa.

Ett stort tack går också ut till er som bemödat er att kommentera de olika episoderna och så gett mig gott tankemotstånd - det har varit ack så nyttigt!

Nedan följer alla 24 goda råd som har avslutat varje skrivelse:

Del 1. Torka tåren

1. Att vara en gentleman är ingen hobby, det är en livsstil
2. Ditt hem bör vara en trevlig plats att vara på, för dig själv och för dina gäster
3. Sätt stolt en näsduk i fickan och erbjud den till en dam i nöd då tillfället påbjuder

Del 2. Ett första intryck

1. Skorna är gentlemannens kännetecken och bör glänsa vid alla tillfällen
2. En gentleman kan presentera sig snyggt, snabbt och med ett fast handslag
3. Gentlemannen verkar ibland oundvikligen snobbig, men är alltid brydd och uppriktig

Del 3. Pressveck och fransmän
1. Gentlemannen bör vara en ivrig och kunnig konverserare
2. Skor, byxor och skjorta är grundingredienserna i vårdad klädsel
3. En hatt kan av gentlemannen bäras så fort han lämnar hemmets vrå

Del 4. Mer slips åt folket!
1. Kavajen är ett universalplagg som gynnar proportionerna och bör knäppas korrekt
2. Slipsbärande är inget konstigt och att knyta den tillhör mannens baskunskaper
3. Alla plagg som inhandlas kan med fördel föras till en sömmerska för insömnad

Del 5. Dressed to the nines
1. Kavaj, kostym, jackett och smoking är de olika formalitetsgraderna, allra högst upp hittar vi fracken
2. Till fest är man uppklädd och lämnar hemma alla distraktionsmoment för att kunna ha det roligt
3. Också i hemmets vrå bör en gentleman se representabel ut

Del 6. Tick, tack
1. Att respektera andras tid är mycket viktigt och att komma i tid är ett måste
2. En klocka kan man spendera väldiga pengar på, men den är inget man skryter om
3. Man bör ha en meningsfull fritid och förkovra sig i det som intresserar

Del 7. Rosorna bland törnen
1. Kvinnan är skapelsens krona och underbar
2. Skäms inte för att låta en kvinna veta att du uppskattar henne
3. Att ha manliga vänner är mycket viktigt för en gentleman

Del 8. Lunka på
1. En god attityd gör hela livet mycket enklare
2. Morgontimmarna erbjuder en fantastisk möjlighet att uträtta både nytta och nöje
3. Gentlemannen är alltid mild och hjälpsam, mot alla han träffar

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 8

Tema: Lunka på

God morgon! Ja, detta är sannerligen en god morgon.

Attityd

Vissa dagar är gråa och trista, andra är ljusa och varma. Att behålla en god inställning varje dag är inte alla gånger lätt, men alla dagar absolut nödvändigt. Man kan inte vänta sig att någon skall lysa som en sol dygnet runt, men gentlemannens huvud bör aldrig dingla nedåt i uppgivenhet.

På något sätt har det i dag blivit en trend att klaga på de som tilldelats makten och andra som bestämmer något, förkasta denna trend! Systemet som man så ofta klagar på blir inte bättre av att du klagar, om du har något att kritisera, så försök förbättra på det.

Vidare har all västerländsk dygd och moral fötts ur kristendomen, och den traditionelle gentlemannen läser Bibeln och ber till Jesus Kristus var dag. Det är lärorikt för både intellekt och själ, och dessutom en god övning i ödmjukhet – en vara som gentlemannen behöver stora mått av.

Var förändringen du vill se i världen. - Mahatma Gandhi

Att sätta på sig sitt ansikte

På en del platser i världen kallas skäggstubb för smutsskägg. Det har i dag blivit ansett som oerhört attraherande att ha en bussig tredagarsstubb, till kvinnornas stora behag. Man kan påstå att etiketten har ändrat med åren men en klassisk gentleman har aldrig skäggstubb, antingen är han ordentligt rakad eller så är skägget välvårdat och ordentligt. Även om han allra helst har mustasch – förstås!

Dessutom rakar sig inte gentlemannen i slentrian med en gammal rakapparat. Nej, han investerar i prima rakdon som män i generationer har brukat. Rakkniv och raktvål! Om själva rakningsprocessen kunde sägas mycket men jag bara informerar att det tar lång tid. Och som så många andra av gentlemannens vanor så kan det tyckas övermäktigt till en början. Det tar ungefär en kvart att raka sig ordentligt, och att hålla på så varje morgon låter inte särskilt lockande.

Men då det blir en rutin att vakna ungefär två timmar innan det egentliga dagsverket så inser man vilken enorm potential morgontimmarna har. Morgonpromenad, morgonmål, morgonbön, morgondusch, morgonläsning och givetvis morgonrakningen kan bli några av dagens absoluta höjdpunkter. Men för att dessa morgonvanor skall fungera behöver gentlemannen givetvis gå i sängs i tid. Vårt samhälle är än så länge orienterat kring att 8-16 är kontorstid och då lever gentlemannen kring det såvida hans egna sysslor bara tillåter.

Hastighet

Hos en äldre kvinna läste jag en gång en dikt med titeln Dag av glas, i vilken skalden uppmanar att promenera till arbetet, så att inte dagen går sönder. I denna dikt hittar vi mycket visdom: ta det lite lugnt också! Det finns oändliga (skrivna och oskrivna) listor som beskriver hur du bör vara, gentlemannen har givetvis också listor som med fördel kan följas, men livets krav får inte bli större än livets glädje.

Vi avslutar med det vi kunde ha börjat med. Engelskans ord gentleman är uppbyggt av två ord, gentle och man. Det senare ordet behöver väl knappast översättas, man är man. Dock kan det första ordet vålla en aning huvudbry genom sin mångfacetterade betydelse och sitt invecklade ursprung. Man kunde doktorera på det ordet och vi väljer att bara hastigt nämna att det kunde översättas med mild.

Kom ihåg att gentlemannen har ett balanserat och kontrollerat humör. Han brusar förvisso upp över orättvisor och rättar till dem med det samma, men han klagar inte ständigt över medtrafikanter eller skattehöjningar utan finner sig i vad samhället kräver av honom. I gentlemannens ryggrad bör alltid ödmjukhet och mildhet ligga. Hans manér på vara storslagna efter dagens mått, men det enda han vill är att vara en god medborgare och en redig karl.

Tre goda råd

1. En god attityd gör hela livet mycket enklare

2. Morgontimmarna erbjuder en fantastisk möjlighet att uträtta både nytta och nöje

3. Gentlemannen är alltid mild och hjälpsam, mot alla han träffar

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 7

Tema: Rosorna bland törnen

Vi skall i dag tala lite om kvinnor.

Skapelsens krona

Få saker är så diskuterade i vårt lilla norden som jämnställdhet. Och det är väl gott och väl, kvinnor och män skall ha det lika bra! Men där slutar tjafset. Män och kvinnor är olika, så är det bara.

Den klassiska kvinnobilden kallar många för fruktansvärd, men jag kallar den underbar. Utan traditionella kvinnor, ingen gentleman. Två särdrag har kvinnan enligt detta tankesätt. Det första är skönhet. Man behöver inte leta med förstoringsglas för att inse att män i alla tider har varit facinerade av kvinnors skönhet. Detta är något som vi inte behöver rygga undan för (även om det inte får gå till oanständigheter), utan snarare omfamna. Vi får tycka att kvinnor är det vackraste som finns på jorden, vackrare än varje ädelsten.

Skörhet. Detta är inte politiskt korrekt. Men det behöver inte vara någon dålig sak om mannen drar sitt strå till stacken. Denna kvinnans skörhet och behov av manlig omvårdnad är en plats där mannen får behövas, att finnas vid kvinnans sida i livets alla skiften.

Denna skönhet och skörhet kan leda till att män beter sig alldeles fruktansvärt mot kvinnor. Under inga omständigheter får en kvinna utnyttnas! Om man ger henne en komplimang måste det vara helt utan baktankar. Du tycker att hon är fin och att hon behöver få höra det, du säger det inte för att få henne i din säng, det är helt enkelt uteslutet!

En gentleman är en man i vars sällskap kvinnorna blomstrar. - Jeanne Moreau

Uppvaktningsvärd

Dessa båda egenskaper, skönhet och skörhet leder som du kanske förstår till att man både vill och får uppvakta kvinnor. Förut var det kutym att man vid aftonens slut gav blomman på sitt kostymslag till den kvinna man tyckte att var vackrast den kvällen. Likaså reste sig alla män då en kvinna anlände eller lämnade sällskapet. Dessa gester skulle skapa stora rubriker om den utövades i denna tidsålder. Hundra seder och bruk har funnits i den västerländska överklassen, många av dem vackra och alldeles logiska.

Hur man behandlar en dam eller en flicka är givetvis inget man behandlar i ett blogginlägg, för det räcker inte ens tusen. Det är mera en fråga om inställning. Givetvis finns det litteratur att läsa om de seder och bruk som har idkats genom historien, men utan en sund inställning är det inget värt. Var du själv hittar din inspiration är givetvis upp till dig.

Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal. - 1 Kor. 13:1

Bromance

Bromance är ett slangord, och normalt sätt påstår jag att en sådana inte hör till gentlemannens vokabulär. Men bromance utgör en lysande underrubrik för vårt sista tema i dag.

Alltså, bromance är en nära (icke-sexuell) relation mellan två män. Att verkligen ha en god vän (eller tusen) är mycket viktig för vem som helst. En vän som du kan umgås tillsammans med, bestiga berg, starta band eller putsa skor med. Eller om man vill vara så odramatisk så att man ser på film tillsammans. Allt detta kan ske inom vänskapens fantastiska ramar.

Man och kvinna, sött och salt, dur och moll. Alla dessa kompleterar varandra fantastiskt.

Tre goda råd

1. Kvinnan är skapelsens krona och underbar

2. Skäms inte för att låta en kvinna veta att du uppskattar henne

3. Att ha manliga vänner är mycket viktigt för en gentleman

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 6

Tema: Tick, tack

Det är inte ohälsa som gräver vår grav, det är tiden.

Tidsrespekt

Vi utgår från antagandet att alla har lika mycket tid. En avtalad tid skall hållas, att du själv anländer för sent är för det första oartigt, för det andra slösar du bort den andra partens tid. Tid är dyrbart, enligt många mer värt än guld. Att anlända i överenskommen tid är en fin dygd, och tyder på god disciplin och stark personlighet, men en sak som många verkar glömma är att det är en mycket omtänksam handling också.

Inte alla är eftertraktade, och inte alla möten ser vi fram emot, det är sant. En gång satt jag satt i en lång halv timme och väntade på att en man skulle anlända. Det var ganska otroligt hur dåligt det fick mig att känna mig. Jag trodde inte att jag skulle ta illa vid, men det som denne man gjorde mot mig var inte alls särskilt trevligt. Han liksom sade åt mig: jag har viktigare saker för mig att göra än att träffa dig, så jag gör det jag håller på med färdigt, sedan kommer jag. Du förstår säkert själv. Att vara påväntad är en stor komplimang, det säger givetvis har jag annat för mig, men jag tog mig tid att komma hit för att träffa dig, jag kom till och med lite på förhand. En gentleman måste vara punktlig!

Så två korta teser. För det första bör en man aldrig springa – förutsatt att han inte idrottar. Han bör i alla skeden bege sig i väg så tidigt att han lugnt kan gå från en plats till nästa! När mannen springer visar det både på dålig tidsplanering, och dessutom ser det mycket slarvigt ut. Läkare och soldater lär inte springa i sjukhuskorridorer respektive på kasern, det skapar en dålig tidsrytm. Endast i yttersta nödfall – då någon verkligen svävar i livsfara – är det brukligt att löpa. Vidare sitter gentlemannen ner och äter, att inta ett mål mat i farten eller en smörgås och kaffe på vägen till arbetet är varken bra för magen eller själen.

Gentlemannens dyraste ägodel

Hur mycket är en klocka värd? Frågan är förbryllande på många sätt. Faktum är att många klockor köpes för under 20 euro och kan fungera galant flera år. Men urverk handlar inte bara om tidsmätning, det är så otroligt mycket mer. En klocka är ett hantverk, ett konstverk, en klenod och ett avancerat mätinstrumet.

De bästa klockorna har med stor skicklighet monterats ihop och har mödosamt utformats för att fungera så väl som möjligt. Och alla som har sett en klocka hos en guldsmed vet att de kittlar ögonen något enormt. Patek Philippe, en av världens mest exlusiva urmakare har haft många slagord genom sin långa historia, men den reklam som fångat min uppmärksamhet mest är kanske start your own traditions. Är inte tanken på att verkligen ärva ner en klocka flera generationer ganska spännande?

Och för att inte tala om mekaniken bakom även de enklaste mekaniska ur. Den förbryllar och facinerar. Mekaniken är inget jag kan förklara, men för den inbitne så rekommenderar jag varmt vidare studier. Så finns det en mycket viktig etikettregel vad gäller klockor. Det är det kanske enda världsvitt accepterade smycket för män, tillsammans med vigselringen. Om du nu verkligen är en gentleman så är din klocka det överlägset dyraste du har på dig, du uppskattar ju alla dess kvalitéer, funktioner och traditioner. Men du har inte din klocka för att skryta med, så den är täckt under skjortärmen!

Att få tiden att gå

Effektivitet klingar positivt i många öron i dag. I mitt eget tycke är många allt för effektiva i dag, förvisso krävs ett visst mått av effektivitet för samhället att gå framåt. Det råder allmän konsensus i att så fort man slöar så blir man en last för såväl sig själv som samhället.

Därmed skall inte sägas att man inte får ägna sig åt saker man njuter av! Oberoende om du tycker om att sticka, stycka (kött), mecka i bilar eller pilla med datorer så bör en gentleman vara duktig på sina hobbyer. Det finns visserligen hobbyer som anses som mer gentlemannamässiga än andra. Och jag hindrar dig inte från att engagera dig i dem. Ridning, litteratur, cigarrökning, fäktning, cricket, jakt, musicerande och whisky är bara några få exempel.

Tre goda råd

1. Att respektera andras tid är mycket viktigt och att komma i tid är ett måste

2. En klocka kan man spendera väldiga pengar på, men den är inget man skryter om

3. Man bör ha en meningsfull fritid och förkovra sig i det som intresserar

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 5

Tema: Dressed to the nines

Kostym och kravatt är inte festkläder. Punkt och slut.

Vad är vardagskläder?

Vi har i Europa en vädertagen formalitetsstege, längst ner på denna hittar vi kavaj, tätt följd av kostym. Dessa är inte festkläder. I ett tidigare inlägg sades att skor, byxor och skjorta är allt som behövs för att se städad ut, och detta faktum kvarstår. Men att det är långt från att se städad ut, till att vara festklädd.

Vi har som klassiska festkläder två huvudsakliga plagg, nämligen jackett och smoking. Då klockan slår 18 ändrar klädkoden dramatiskt eftersom eftermiddag blir till afton. Jacketten hör förmiddagen till och är en svart lång rock med grårandiga byxor, en väst och slips. Smoking är en svart kostym med sidenslag och svart fluga. För den som vill förkovra sig i de oändliga detaljerna kring dessa två plagg lyfter jag mycket högt på hatten för dessa två sidor: http://www.morningdressguide.com och http://www.blacktieguide.com.

Tröskeln att ta på sig dessa plagg borde inte vara så hög som den är i dag, få män har någonsin på sig endera. Kläder är till för att bäras! Det är tråkigt att vi Österbottningar sparar på kostymen tills den blir ett absolut måste. Så länge man inte klär sig pråligare än värden så är ingen skada skedd, och håller du själv i trådarna så lägger du ribban själv. Var inte rädd för att dina kläder går sönder, ett välskräddat plagg skall hålla livet ut.

Hellre en t-skjorta på kroppen än en frack i skrubben. - Samuel Erikson

En gentleman på fest

Att kvinnor tar länge på sig då de skall ut på fest är ett faktum, ryktet säger att de kan stå timtal i badrummet för att göra sig klara. Nu vet jag inte om detta är mental förberedelse eller om det faktiskt tar länge att komma in i en klänning. Men då en man skall klä på sig en frack tar det nog utan tvekan en halv timme.

Ibland vittnar inbjudningskortet om att något alldeles speciellt kommer att ske. Det är då man kan läsa att högtidsdräkt, frack, aftonklädsel eller white tie påbjudes. Då bjudes alla gäster att plocka fram det finaste de har. Då plockar Torparna fram folkdräkten, officerarna förbereder uniformen, prästerna provar kaftanen och akademikerna och societetsmännen lyfter ut fracken.

Jag kunde hålla på i många långa minuter att framlyfta allehanda propaganda för denna elegansens tinne. Min besatthet av fracken har jag uttryckt massor av gången och lär fortsätta livet ut, men detta inläggs syfte är inte att redogöra för det, utan att inspirera för vidare självstudier. Det ultimata testet på gentlemannamässighet ligger dessutom i om en man har burit frack fast han aldrig varit inbjuden till en tillställning där denna krävts.

En bra gäst är den som har roligt. – Gammalt ordspråk

En annan inte så liten detalj som många i dag helt verkar ha glömt är att då man är på fest är man på fest. Och ingen annan stans. Detta betyder att du får så lov att lämna några saker hemma, klocka, telefon, onödiga nycklar, plånbok och kamera skall inte skramla i dina fickor då du anländer till en fest. Värden tar nog hand om dig under kvällen! Du har inte kommit för att passa tider, utan ha så det så trevligt som det bara går.

Så finns det i dag allt för många som inte vill böja sig för dessa regler. Man sätter sin egen tvist på sina kläder för att man gör som man vill och säger: ingen skall få bestämma över mig. Kom ihåg att regler finns för att de fungerar. Tradition har uppkommit ur stil, det betyder att stil har uppkommit ur tradition. Alltså är tradition och stil tätt förknippade med varandra.

Livet är inte en maskerad

Många klär sig i dag slarvigare till fest än vad man bar till sömns på 1800-talet. Och en bortglömd konst i dag är just dessa sängkläder. Om jag hävdar att man kan ta emot gäster i sina sängkläder så sätter det kanske i gång tankeverksamheten. Inte kan man väl ha gäster i kalsonger?

Och nej, du kan givetvis inte ta emot gäster i kalsongerna! Men om dina sängkläder består i pyjamas, och du har tofflor och morgonrock invid sängen, då märker du att du rentav kan lämna huset i denna utstyrsel. För en liten tur till bageriet eller en morgonpromenad duger detta alldeles utmärkt.

Nu har vi blixtsnabbt avverkat mannens garderob. Och man kan ju fråga sig varför man måste klä sig ordentligt. Det uppenbara svaret är att klädseln så starkt förnippas med ett budskap, för gentlemannen är budskapet: jag står innanför samhällets normer, är ordentlig och vill hjälpa till. För mig personligen har det också mycket att göra med den otroliga självrespekt som det ger att klä sig propert. Man får på något sätt mer gjort iförd kostym och njuter mer av festen i smoking.

Men en gentleman klär sig inte så här elegant för att han vill klä ut sig eller visa upp sig. Han klär sig otroligt elegant för att det behagar honom och de i hans närhet, han tycker att så skall man klä sig. Klä alltså inte ut dig, klä upp dig!

Tre goda råd

1. Kavaj, kostym, jackett och smoking är de olika formalitetsgraderna, allra högst upp hittar vi fracken

2. Till fest är man uppklädd och lämnar hemma alla distraktionsmoment för att kunna ha det roligt

3. Också i hemmets vrå bör en gentleman se representabel ut

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 4

Tema: Mer slips åt folket!

Se ut som en kostym, bete dig inte som en!

Kavajknappars regler

Fördelarna med att bära kavaj är närmast oräkneliga! Det får dig att verka längre, starkare och smalare. Dessutom friskare, yngre och mer framgångsrik. Vad kan man mera önska av ett klädesplagg? Att räkna upp precis varför det är så kunde man bli doktor på, men kort sagt är det vadderade axlar, markerad bröstkorg och snäv midja som bidrar till en mer fördelaktig figur. Därför kan kavaj med fördel bäras alla dagar i veckan.

Men om du skall ha kavaj så knäpp knapparna korrekt! Det råder en stor okunskap vad gäller kavajknappar. Och det är verkligen ingen vits att ha en välsittande kavaj om du inte knäpper den, då dras inte midjan in, axlarna förlorar sin proportion och bröstkorgen får uppsynen av en elefants. Men var försiktig, du kan inte knäppa knapparna hur som helst, knäpper du alla knappar så ser du ut som en låda. Men frukta inte, jag skall hjälpa dig. Regeln är väldigt enkel. Kavajer sys i dag som smärtast i midjan och bör därför bara knäppas i midjan, knäpper du andra knappar så förlorar kavajen sin menade struktur.

På kavajer med två knappar är det alltså den övre knappen som skall hållas knäppt, kostymer med tre knappar knäpps i mitten, och den övre knappen enligt eget förgottfinnande. Då du väl bemästrar dessa regler kan obemärkt knäppa upp knapparna då du sätter dig och knäppa dem åter då du reser dig, för man knäpper upp kavajen då man sätter sig. Dock skall sägas att vid sträng kyla är det tillåtet att knäppa alla knappar på kavajen! Detta är fördelen med det klassiska herrmodet, reglerna är tydliga och enkla, och då dessa är inlärda så klär man sig snyggt utan att ha det minsta sinne för smak.

Knäpp rätt! - Samuel Erikson

Den som inga slipsar har, han får gå med halsen bar

Länge har det varit totalt otänkbart för en man att visa upp en bar hals för någon annan än hans egen fru. I dag kommer man undan var som helst med långt uppknäppt skjorta, och vid flera tillfällen är det rent av påbjudet (och vackert så, allt har sin tid). Men om du inte kan knyta en slips så är det hög tid! Slipsknuten som din far knöt till din konfirmation får du så lov att knyta upp. Att knyta en slips är lätt som en plätt, du kan till exempel googla how to tie a tie så får du miljoner träffar.

Slipsar och flugor gör dig inte överklädd! Det är ett Österbottniskt tankesätt att det är obekvämt att ha slips, och att man blir fånge i sin kavaj. Men det är inte alls särskilt obekvämt. Visst förlorar man en del av sin mobilitet och spänst, med det är ju faktiskt inte arbetshalare vi talar om. För en gentleman är kavaj och slips inte festkläder utan något alldeles naturligt!

Rör aldrig till en mans slipsknut! Det är förödmjukande för både dig själv och den andra, om du har något emot en mans knut får du säga det åt honom i enrum.

Sömmerskan är din bästa vän

Skräddare är extremt ovanliga numera. Men det finns en yrkesgrupp som inte alls är utdödd ännu, nämligen sömmerskor. Bara i lilla Jakobstad finns det en handfull platser som erbjuder ändringsarbeten och reparation av plagg. I motsats till skräddare kommer dessa inte att göra några underverk med dina kavajer, men de kommer att ta dig mycket långt. Men deras priser är också långt mer humana än vad någon skräddare någonsin kan erbjuda.

Jag har själv otaliga gånger besökt min sömmerska på Sysett i Jakobstad, en mycket trevlig kvinna som för struntsummor får mig att se bäst ut i stan! Utan henne skulle min garderob verkligen inte vara värd något. Kostymer, kavajer och byxor som jag hittar på loppis syr hon in till närmast klanderfri passform, och det kostar inte särskilt mycket. Passform är alltid högsta prioritet, världens dyraste kostym ser förskräcklig ut om den inte passar dig!

Eftersom kavajen är ett så pass avancerat hantverk så finns det nästan ingen som köper en välsittande kavaj direkt ur hyllan från billiga butikskedjor. Affärer med lite självaktning erbjuder ofta att ändringssy inhandlade plagg på ort och ställe, om detta inte erbjuds rekommenderas ett besök till sömmerska. Kavajen kanske ser bra ut, men det kan nästan alltid bli ännu bättre.

En man låter sig endast vidröras av sin fru och sin skräddare. - Gammalt ordspråk

Tre goda råd

1. Kavajen är ett universalplagg som gynnar proportionerna och bör knäppas korrekt

2. Slipsbärande är inget konstigt och att knyta den tillhör mannens baskunskaper

3. Alla plagg som inhandlas kan med fördel föras till en sömmerska för insömnad

Tackar som läser!

Fabricerat brev till en utklädd löjtnant från en fiktiv älskarinna

Greenville, North Carolina
7. 24. 1959

My everlasting love!

How worried am I not every second of every day? Life goes on, they say, even though everything has changed since you left. It's been the four longest years of my life, by far! Tell me, dear, when are you coming back to me? I miss you so.

Your father is still very proud of you, and sometimes get himself into trouble for it. He wishes you back, they are selling the house by christmas and moving into town when there is no Steve who can mow the lawn and do dirty work.

I am so glad to hear you are getting along with the boys! Sey hello to Mr. Johnson from me, tell him I wish him only the best! To read about the heat makes me wish I was God allmighty. If I was him, I would sent a chilly wind to give you all the strenght you need.

But now I'm not, so all I can do is pray. But do know that we all pray here. Uncle Brennan's son has now learned to ride the bicycle, he doesn't know his father died in the war. I wish it would all just stop, like when you wake up from a bad dream; you've learned something from it, but you're just so happy it's over.

On the darker days I remember all the good days we had before the war. I cannot believe we were together every day that summer before it all started. If I could turn back time, I would live in that summer every day. Riding daddy's horses in the sunset, eating so many apples we get ill and regret it, sneaking around in Tony's garage and taking boatrides in the lake...

Now I know we cannot turn back time, Steven. But let's make another summer like that again. Being alone doesn't feel right. Us together, however, does!

Love
Amanda

Tro på det goda

Vad är det goda du tror på? Ställ upp som kandidat om du vill påverka hur kyrkan använder sina pengar för att göra gott.

Öh...?

Jag hoppas då innerligt att det är vår Herre och Frälsare Jesus Kristus, det högsta goda, hela universums härskare, Messias och Guds offerlamm du tror på om du tänker vara med i församlingsvalet! Sedan må kyrkan använda sina pengar till Herrens ära.

Kyrkan behöver just dig. Som förtroendevald i församlingen har du makt att påverka. Det behövs förtroendevalda i alla åldrar, kvinnor och män med olika visioner och synpunkter.

Några tankar väcktes i mig...

Det var min barndomsdröm att bli präst. Hela mitt liv har jag följt med min far på hans predikoresor runt om i landet - senast nu i mars. Jag har iakttagit och studerat, hur kan också jag bli en god predikant? Vid 15 års ålder började fingrarna på allvar klia men jag bestämde mig för att aldrig någonsin ens tänka tanken att bestiga en predikstol innan jag läst igenom hela Bibeln.

Tre år senare var uppdraget slutfört men jag bävade inför Allsmäktig Gud att predika hans ord. Nej, inte jag, någon annan må göra det! Som 21 år gammal har jag nu predikat två gånger. Båda gångerna har kallelserna kommit till mig utan eget initiativ, därför har jag till sist sett mig kallad och axlat ansvaret som förkunnare av Guds ord.

Jag önskar att alla som ställer upp i församlingsvalet känner samma bävan. Det är inte precis elevkårsstyrelsen du vill vara med i.

Men låt allt ske på ett värdigt sätt och med ordning.
- 1 Kor 14:40

En Österbottnisk gentleman - 3

Tema: Pressveck och fransmän

Vi forstätter med att behandla kläder, med avstamp i en insikt.

En fransk gentleman

Det finns så klart ingen universalgentleman. På olika platser i världen finns det olika seder och bruk. Visst finns det platser där mannen endast är en smutsig och blodtörstig stamledare och barnavlare. Men den gentlemann som vi i vår serie definierar utrustar dig med Europas vedertagna koncept och teorier.

Hur som helst brukar man inom Europa tala om att det har funnits två huvudsakliga inriktningar inom gentlemannamässighet. Den ena inriktningen hade sitt högkvarter i Storbritannien, han tillhörde ett högt stånd och klädde sig med otrolig elegans. Men i Frankrike var gentlemannen inte nödvändigtvis rik eller vacker. Han måste kunna tala!

Av den franske gentlemannen kan vi lära oss mycket, stora personligheter genom tiderna har ofta fört sig väl i salongerna. Jag har inte träffat Jean Sibelius, Axeli Gallen-Kallela, Jörn Donner, Tove Jansson eller Britt G. Hallqvist, men berättelserna förtäljer att de var facinerande människor att umgås med! En som man vill lyssna på, som talar om intressanta saker, men som också talar om det på ett intressant sätt. Han bör alltså ta kunna tala om allvarliga saker utan att det blir obekvämt, samtidigt som han bör tala om livets banala händelser som om de betydde allt.

Tala lätt och det svåra och svårt om det lätta. - Okänd gentleman

Klädselns tre basingredienser

Nu ger vi oss in på ett litet äventyr i gentlemannens garderob. Det kan tyckas vara övermäktigt med alla krav, men var så säker, konsten att klä sig väl blir ett av de största nöjena som finns då grunderna är inlärda, alla färger och former blir ett böljande hav av oändliga kombinationer. Nedan följer grunderna:

Vi har tidigare behandlat skorna, och de är ett kriterium för att klä sig som en gentleman. Men det finns ytterligare två plagg som gentlemannen bör ha på sig för att klä sig propert. Byxor och skjorta.

Om du byter kläder från jeans till ordentliga byxor med pressveck så har du kommit långt (och jag menar inte sladdriga, stora, fula, slappa och svarta kostymbysor, utan välsittande i olika nyanser). Nästa steg är att byta t-skjorta till skjorta, sedan byter du converse mot läderskor. Skor, byxor och skjorta. Detta är verkligen allt som behövs för att se välvårdad ut, och då du har fixat dessa tre kan du börja experimentera lite. Kavajer skall vi behandla nästa gång, men nu går vi vidare.

Stor hatt, stor man

I militären lär man sig ännu i dag att man inte vistas utomhus utan huvudbonad. För inte alldeles länge sedan var detta hela samhällets praxis, hatt och käpp var något som helt enkelt hörde till utomhusdräkten. Hatten skulle skydda håret från smuts, väder och vind.

Med tiden blev hattar också symboler för olika samhällsklasser. Den enkle arbetarpojken hade inte råd med annat än en enkel keps, medan aristokraterna bar påkostade cylinderhattar. En stor hatt skapar dessutom en längre siluett, och att vara lång har så gott som alltid förknippats med att vara frisk och stark – och vem vill inte bli sedd som frisk och stark?

Hatten är mitt uppe i en stor renässans, det skall sägas. Kanske någon av er regelbundet bär hatt. Gentlemannen strävar aldrig efter att vara häftig eller trendig, utan efter att vara välklädd, och att bära hatt utomhus (och endast utomhus!) är att förvalta en hundraårig tradition.

Tre goda råd

1. Gentlemannen bör vara en ivrig och kunnig konverserare

2. Skor, byxor och skjorta är grundingredienserna i vårdad klädsel

3. En hatt kan av gentlemannen bäras så fort han lämnar hemmets vrå

Tackar som läser!

En Österbottnisk gentleman - 2

Tema: Ett första intryck

Världen är ytlig.

Skorna själens spegel

Det är en urgammal dygd att män putsar skor, både sina egna, och sin familjs. Skorna var robusta redskap, och skulle liksom träyxan och slaktkniven skulle vårdas av familjens huvud, mannen.

På skorna känner man igen gentlemannen, sägs det. I dag prioriterar endast mycket få män att köpa riktigt ordentliga skor, de vackra och slitstarka. Och faktum är att sådana inte säljs i Österbotten. Ett par rediga läderskor har sitt pris men i slutändan blir det faktiskt billigare sådana. Ett par makalöst bra skor kostar kring 700 euro, men i gengäld kan du ha dem mist tio gånger längre än ett par som kostar 100. Att hitta sådana skor i Österbotten är omöjligt och utanför mångas ekonomiska ramar, det skall sägas. Men jag har hört om en man som äger ett par, de är otroligt vackra och välvårdade, och dessa hans skor är äldre än honom själv. Själv var han sjuttiotre år gammal!

Ett par riktigt bra skor går du genom hela livet med, men de kräver också sin beskärda del av omsorg, men detta ompysslande blir ett nöje med tiden! Hur skoputsning går till hör inte till denna serie men var så säker att det kommer att behandlas inom kort.

Ett fast handslag

Första gången två män (och för den delen kvinnor) träffas har skakar de hand, det är numera ett faktum i högan Nord. Denna handskakning är gentlemannens signatur och talar om hur han möter omvärlden. Vid ett första möte blir de saker man lägger märke till först handslaget, och sedan armbandsuret – som kan avslöja mycket om en mans prioriteringar. Efter detta går blicken ner till hans skor som signalerar hur han står på jorden.

Lita aldrig på en man med oputsade skor! Om han inte kan ta hand om sina skor kan han inte ta hand om dig. - Gammal kvinnlig visdom

Skorna behandlade vi som hastigast, och klockor kommer vi till senare. Men nu funderar vi på vårt handslag. Lyckligtvis fick jag redan i högstadiet undervisning om vikten av ett fast handslag. Där och då fick vi också lära oss att handslaget inte får vara för hårt, men absolut inte för löst. Det är av högsta vikt att du inte langar iväg en rutten fisk till din frände, men att åsamka honom smärta genom att ta i för hårt är inte bättre. Det skall vara precis lagom, detta handslag erhåller du genom enträgen övning, och skall sägas att det inte är särskilt svårt.

Om man då stöter på ett handslag som inte inger det minsta förtroende, hur reagerar man. Nå, om han är yngre än dig så kan du tyst fostra honom och säga att ynglingens handslag bör rättas till, det är av högsta vikt för varje ung man att han lär sig hälsa korrekt. Äldre män bör man alltid och under alla omständigheter resa sig för då man tar i hand! Du hedrar honom genom att ta dig besväret att resa dig upp då ni hälsar, och förbli gärna stående också då ni talar.

För ett grått huvud skall du resa dig upp, och den gamle skall du ära... - Bibeln

Snobb eller gentleman

Skillnaden mellan att vara en snobb och en gentleman är ungefär lika långt som avståndet mellan klockan 13 och klockan 23. På ett sätt är de ganska nära varandra, men samtidigt så långt borta. Detta snobbträsket är rätt så svårt att undvika i vårt Österbotten, gentlemannens levnadssätt är så markant annorlunda från alla andras.

Din artighet kan lätt bli tagen för snobbighet eller översitteri. Därför får du aldrig någonsin visa dig duktig, verka belevad, eller tala om ditt eget uppförande! Gentlemannen och snobben gör egentligen precis samma saker, men på helt olika sätt och av helt olika orsaker. Snobben vill visa upp sig för sin egen vinning, medan gentlemannen är ödmjuk och visar sig finsmaklig för att han bryr sig om andra. Om man kallar sig själv för gentleman så har man upphört att vara det.

Oberoende av vem du besluter dig för att tala med – om denne är under eller över dig på samhällsstegen – så måste du vara brydd. Viktigt är att se personen i ögonen, visa att du förstår, och alltid då det är behövligt, hjälpa denne där det behövs.

Det sägs att man inte längre bryr sig om normer och klädregler, allt som betyder något är resultat. Givetvis är detta ett klokt tankesätt men vi lurar oss själv. Så otroligt många attribut förknippas med speciella levnadsvanor, och ganska ofta stämmer de precis. Kläder och uppförande väljer de allra flesta med omsorg, så att omvärlden skall få veta lite om vem man är innan man har talats vid.

Man känner alltid igen en gentleman så fort man ser honom!

Tre goda råd

1. Skorna är gentlemannens kännetecken och bör glänsa vid alla tillfällen

2. En gentleman kan presentera sig snyggt, snabbt och med ett fast handslag

3. Gentlemannen verkar ibland oundvikligen snobbig, men är alltid brydd och uppriktig

Tackar som läser!