måndag 17 september 2012

Välkommen, du höst!

Nu viner det i träden och man längtar tillbaks till sol, värme och sommarglädje. Själv är jag ytterst förtjust av hösten.

exclusiveislandfinland.com
Vi har fyra årstider i vårt land, årstider som man kanske kunde kalla för extrema, men varje årstid har en otrolig prakt. Skalden Nils Erhard Anjou (1852 - 1922) har formulerat sig som följer:

Jag älskar var fur i skogen,
som susar i nordanland.
Jag älskar var teg där plogen
bär vittne om idog hand.
laatutaustat.com


Jag älskar de vida slätter,
i solljusets 'sommarprakt
i vintrarnas stjärnenätter,

när stormen till ro sig lagt.

Jag älskar de tusen sjöar
och havet det famnande blå,
de klippiga skär och öar
som vakt emot fienden stå. 


Ja, du är min fader, moder,
så sjunges från strand till strand,
långt mera än syster, broder,
ty du är mitt fosterland



Och än vajar Sveriges fana,
än friheten bor i Nord.
O, Herre må Du oss dana,
till kärlek för fosterjord. 

Även om dikten är från Sverige så finner jag den underbar! Nedan följer en finsk sång utav Ilmari Hannikainen (text) och Hilja Haahti (musik).



Och kan man sluta ett inlägg om den finska hösten utan att citera Runeberg? Skulle inte tro det. Höstens vår.

Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svaga kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen
och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarens kvinnligt veka röst;
nu stiger uppför bergens trappa
trumpetarn storm i dunkel kappa.



nettilinja.fi
Nu äro alla drömbarn döda
som födts ur vårens sköra lek -
likt buskens rosentyll, den röda,
som första skumma natt gör blek.
Men alla starka känslor glöda
som snårens nypon, kullens ek
och hviska varmt i frost och nordan
om gyllne mognad och fullbordan.


Min sång flög drucken kring det bästa
av färg och doft i ängars ljus,
och det var ljuvligt nog att gästa
de många hjärtans honungshus;
nu vill jag, mätt på sötman, fästa
min boning långt från lust och rus
och hvila under fasta bjälkar,
ej under lösa blomsterstjälkar.


Väl mig, då lekens minnen tvina,
att du var allvar och står kvar,
att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar!
Hör, himlens hårda väder hvina
sin högtidshymn för trogna par.
Vi le, när jorden reds och darrar;
vår lyckas hus har goda sparrar.


Go' höst, go' vänner!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar