Ofta sägs att det är teologerna som råddar bort de kristna, och att prästerna vållar
den största splittringen inom kyrkan.
Det är i och för sig ett helt
berättigat påstående att den enskilde kristne utgör kristendomens
nerv, men längre än så är jag inte beredd att hålla med.
Välj vilken bransch som helst och du
kan inte tas på allvar om du inte verkligen är insatt. Själv
brukar jag undvika att diskutera politik, ekonomi och isalm –
eftersom jag vet att mina ord saknar relevans. Visst kan jag uttrycka
mina vaga åsikter, men det är viktigt att jag avslutar med att säga
att jag egentligen inte vet hur saker och ting fungerar.
Men kristendomen skall man tydligen ha
åsikter om!
Inte är det väl gemene man som skall
tycka till om prästen? Prästen skall tycka till om församlingen,
och i kärlek tillrättavisa och rådge. Vi har vanställt ordningen
och därmed upphävt välsignelsen i detta gudomliga ämbete.
Tänk om vi levde i en värld där
prästen i sin predikan kunde säga: han förnekar Kristus som
världen frälsare, lyssna inte till honom! Eller
den mannen där säger att dopet inte frälser var och en
som tror, så sant Herren lever talar han lögn! Eller
vidare, i det där sällskapet har man upphävt Bibeln som
auktoritet, och brutit med kyrkans tusenåriga tradition, tag
varning!
Bästa präster,
fortsätt förmana! Kanske blir någon skrämd, men skräm hellre
bort de otrogna än låt de trogna mattas av. Det är er sak att
avgöra vad som är ren lära, inte vår.
Man talar ofta föraktfullt om att typer som förespråkar renlärighet är buttra typer
som inget hellre vill än kyrkans förfall och mänskligt trätande.
Ingenting kunde vara mera osant! Jag känner massor av präster och
lekmän som brinner för att en rätt och sann lära skall predikas i
våra kyrkor, och av alla jag mött är det dessa som är upptända
av starkast nit och Kristuskärlek.
En bild som man
ofta möts av är bilden av att alla kristna är liksom ekrarna i ett
hjul, där navet är Kristus. Ju mera man stirrar sig blind på
läran, desto längre bort från Kristus kommer man, därför är det
bra att inte vara allt för läromedveten, utan bara fokusera på
Kristus.
Kristus är
förvisso hjulets nav, men det är i och med luddig och fel lära som
man dras ifrån varandra. Kristus är en, liksom sanningen är en!
Det är i och med läran som vi kommer närmare navet, Kristus. Läran
är vacker, kära vänner!
En god vän
förklarade hur självklart det är i en relation att man är
noggrann med att ta reda på så mycket som möjligt om den andra
parten. Det blir liksom konstigt om man har ett seriöst förhållande
med en person som kommer från Sverige, men ihärdigt vidhåller att
nej, han är från Norge!
Så vad tycker
denne Kristus om prästämbetet, samkönade äktenskap, dop och
aborter?
Fråga en präst –
en renlärig sådan!
Den usle och friköpte
Samuel Erikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar